Ämnesområde

Avlopp

Algblomning i vatten
Granskad: ‎den ‎14‎ ‎mars‎ ‎2025

Förorenat avloppsvatten kan orsaka övergödning och syrebrist i våra sjöar och hav och bidra till att sprida organiska föroreningar och mikroplast. Men innehållet i avloppsvatten kan också utgöra en värdefull resurs.

Till avloppsvatten räknas använt vatten som kommer från hushåll, industrier eller andra verksamheter. Dagvatten, det vill säga ytligt avrinnande vatten, är också avloppsvatten enligt miljöbalken om det kommer från ett detaljplanelagt område och avleds från fler än ”en viss eller vissa fastigheter”. Det finns mer än 1 100 tillstånds- eller anmälningspliktiga avloppsanläggningar i Sverige.

Naturvårdsverket ansvarar för vägledning om avlopps- och avfallshantering och om reningsverk medan Havs- och vattenmyndigheten vägleder om avloppsanläggningar för hushållsspillvatten som är dimensionerade för högst 200 personekvivalenter (se Vem gör vad).

Om avloppsvatten

Innan avloppsvatten får släppas ut måste det, i det flesta fall, tas om hand och renas. Annars kan föroreningar och sjukdomsspridande mikroorganismer som finns i avloppsvattnet påverka miljön eller människors hälsa negativt. I avloppsvatten från hushåll finns organiskt material som förbrukar syre vid nedbrytning och näringsämnen som kan orsaka övergödning men också hushållskemikalier och miljögifter som kan hamna i avloppet om vi är ovarsamma med vad vi sköljer av eller spolar ner.

Mer information om hur du kan bidra till en hållbar vatten- och avloppsanvändning finns på branschorganisationens Svenskt Vatten webbplats:

Vad kan du göra? (svensktvatten.se)

I dagvatten kan det finnas allt från näringsämnen, tungmetaller och organiska föroreningar till bakterier och partiklar, som exempelvis mikroplaster. Detta är föroreningar som är potentiellt skadliga för såväl människor som land- och vattenlevande organismer.

När näringsämnen som fosfor och kväve hamnar i sjöar, vattendrag och hav bidrar de till övergödning. På senare år har dessutom risken för att renat avloppsvatten orsakar hormonstörningar hos vattenlevande organismer uppmärksammats. Men innehållet i avloppsvatten kan också ses som resurser som kan cirkuleras tillbaka till samhället för att öka möjligheterna till ett hållbart samhälle i såväl vardag som i fredstida kris och vid höjd beredskap.

Vid rening av avloppsvatten i reningsverk används huvudsakligen mekaniska, biologiska och kemiska reningstekniker, som kan kombineras på olika sätt. På så sätt kan skräp och sand, lättnedbrytbara organiska föroreningar, fosfor- och kväveföreningar renas bort. För att bli av med mer svårbehandlade föroreningar som exempelvis läkemedelsrester krävs mer avancerad rening. Reningen i sig använder resurser i form av kemikalier och energi och kan orsaka oönskade utsläpp av växthusgaser. Samtidigt innehåller avloppsvatten nyttigheter som näringsämnen, organiskt material och energi i form av värme. Därför utvecklas nu nya mer resurssnåla och recirkulerande tekniker och tekniker för att kunna hantera mer svårbehandlade föroreningar.

Beställargrupp läkemedelsrester, mikroplaster och andra föroreningar (svensktvatten.se)

Avloppsslam uppstår under reningen av avloppsvatten. Slammet består av mikroorganismer som bryter ner organiskt material och omvandlar kväveföreningar till kvävgas. En viss andel näringsämnen tas även upp av dessa mikroorganismer. Med hjälp av kemisk fällning kan fosfor bindas till slammet. Slammet kan ha olika användningsområden för att nyttiggöra näringsinnehållet, men det innehåller också oönskade ämnen som kan skada naturen.

Avloppsvattnets miljöpåverkan

Avloppsledningsnät

Ett system av ledningar för uppsamling och transport av avloppsvatten.

Avloppsvatten

Spillvatten eller annan flytande orenlighet, vatten som använts för kylning, vatten som avleds för sådan avvattning av mark inom detaljplan som inte görs för en viss eller vissa fastigheters räkning, eller vatten som avleds för avvattning av en begravningsplats. Förenklat kan sägas att avloppsvatten utgörs av spillvatten och dagvatten.

Bräddat avloppsvatten

Orenat eller ofullständigt renat avloppsvatten som släpps ut från ledningsnät eller avloppreningsanläggning och som inte leds via den provtagningspunkt som används för behandlat utgående avloppsvatten.

Bräddavlopp

En anordning för avledning av överflödsvatten i magasin, bassäng eller ledning. Bräddavlopp på avloppsledning i ett kombinerat system dimensioneras för att aktiveras när vattenflödet uppnår viss storlek.

Dagvatten

Nederbördsvatten, det vill säga regn- eller smältvatten, som inte tränger ned i marken utan avrinner på markytan.

Drän(-erings)vatten

Vatten som avleds genom dränering.

Eutrofiering

Eutrofiering, eller övergödning, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.

Hushållspillvatten

Spillvatten från bostäder och serviceinrättningar, vilket till övervägande del utgörs av klosettvatten samt bad-, disk- och tvättvatten.

Kombinerad ledning

En (enda) ledning för gemensam uppsamling och transport av spill- och dagvatten.

Maximal genomsnittlig veckobelastning (max gvb)

Maximal genomsnittlig vecka kan ses som ett statistiskt mått för beräkning och används normalt för att bestämma organisk belastning. 7 § NFS 2016:6 förtydligar att maximal genomsnittlig veckobelastning motsvarar en genomsnittlig dygnsbelastning under den normalt högst belastade veckan under året.

Maximal genomsnittlig veckobelastning, max gvb
  • Max gvb tätbebyggelse avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som genereras i en tätbebyggelse under året och anger tätbebyggelsens storlek. Parametern är styrande för vilka reningskrav som ska gälla enligt Naturvårdsverkets föreskrift NFS 2016:6 och EU:s avloppsdirektiv.
  • Max gvb inkommande avser den maximala genomsnittliga veckobelastning som tillförs avloppsreningsverket under året; hänsyn ska inte tas till exceptionella vädersituationer, exempelvis sådana som uppstår till följd av kraftig nederbörd. Här avses den faktiska, uppmätta belastningen som kommer in till reningsverket ett specifikt år.

Maximal genomsnittlig veckobelastning

Personekvivalent (pe)

Motsvarar den mängd förorening som en person normalt kan antas ge upphov till per dygn. Vanligen avses biokemiskt nedbrytbart organiskt material mätt som syreförbrukning under sju dygn (BOD7).

  • Antalet personekvivalenter (pe) beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD7 och den specifika föroreningsmängden 70 g BOD7 per pe och dag.
  • Antalet personekvivalenter (pe) kan också beräknas som kvoten mellan föreningsbelastningen med avseende på BOD5 och den specifika föroreningsmängden 60 g BOD5 per pe och dag.

Recipient

Betyder mottagare. För utsläpp kan mottagare vara atmosfär, vatten- eller markområde. I avloppssammanhang avses normalt ett vattenområde som tar emot utsläpp av orenat eller renat avloppsvatten. För infiltrationsanläggningar är omgivande mark och i förlängningen anslutande grundvattenmagasin recipienten.

Retention

Innebär att näringsämnen och andra substanser fastläggs i eller avskiljs från mark- eller vattenområden genom naturliga biogeokemiska processer.

Separat ledning

En ledning för separat uppsamling och transport av antingen spillvatten (spillvattenledning) eller dagvatten (dagvattenledning).

Spillvatten

Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar och dylikt. Kan delas upp i hushållspillvatten och icke-hushållsspillvatten.

Tillskottsvatten

Vatten som inte är spillvatten men som avleds i ett spillvattenförande ledningsnät, det vill säga separerat eller kombinerat.

Beslutsstöd för tillskottsvatten – Verktyg för vattenbalans, nulägesanalys och åtgärdsvärdering (pdf, svensktvatten.se)

Vattenområde

Ett område som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd.

Övergödning

Övergödning, eller eutrofiering, innebär en ökad halt näringsämnen i vatten, särskilt kväve- eller fosforföreningar, som leder till ökad tillväxt av alger och högre former av växtlighet, så att balansen mellan organismerna i vattnet störs och vattenkvaliteten påverkas negativt.

Ingen övergödning

Havs- och vattenmyndigheten samordnar arbetet med miljömålet Ingen övergödning:

Övergödning (havochvatten.se)

Stärkt beredskap inom avloppshantering

    Dagvatten och skyfall

    Dagvatten avrinner över hårdgjorda ytor och kan föra med sig skadliga ämnen till den naturliga mark- och vattenmiljön. En hållbar dagvattenhantering är därför viktig där tillräckligt rent dagvatten dessutom kan nyttjas som en värdefull resurs.

    Dagvatten och skyfall
    Dagvattenbrunn

    EU och internationella konventioner

    Sverige måste samarbeta internationellt inom miljö- och klimatområdet för att vi ska klara Sveriges miljömål, bidra till de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och leva upp till internationella miljökonventioner. Naturvårdsverket stöttar Regeringskansliet i frågor om avlopps- och slamhantering. Bland annat arbetar vi med det reviderade avloppsdirektivet och de följdlagstiftningar som EU-kommissionen ska besluta om, och med EU:s utvärdering av slamdirektivet.

    Nu har det omarbetade avloppsdirektivet trätt i kraft

    Information om arbetet i EU-expertgruppen under avloppsdirektivet - CIRCABC (europa.eu)

    Inom Helsinforskonventionen, Helcom, arbetar vi främst med att genomföra Baltic Sea Action Plan, och Helcom:s rekommendationer inom avlopp, dagvatten och slam.

    En gemensam aktionsplan för Östersjöns miljö – Baltic Sea Action Plan (havochvatten.se)

    HELCOM Rekommendation 28E/5 om avloppsvatten från tätbebyggelse (pdf, helcom.fi)

    HELCOM Rekommendation 23/5 om dagvattenhantering (pdf, helcom.fi)

    HELCOM Rekommendation 38/1 om avloppsslam (pdf, helcom.fi)

    Europeiska kommissionen har drivit överträdelseärenden mot Sverige med anledning av brister i genomförandet och tillämpningen av avloppsdirektivet (91/271/EEG). Här kan du läsa om vad som hänt i dessa ärenden:

    Information om överträdelseärenden mot Sverige

    Vem gör vad

    Naturvårdverket vägleder om hantering av avloppsvatten från tätbebyggelse, inklusive dagvatten, och om avloppsreningsverk som tar emot avloppsvatten från 201 pe och uppåt. Vi vägleder också om avloppsvatten från verksamheter där avloppsvattnet varken är hushållsspillvatten eller till innehållet kan jämställas med hushållsspillvatten eller dagvatten. Vi vägleder om torra toalettlösningar som regleras av 40 § FMH samt om avfalls- och kretsloppsfrågor, inklusive EU:s bevattningsförordning och frågor som rör små avloppsanordningar. Vi är beredskapsmyndighet med särskilt ansvar för avlopps- och avfallshantering. I EU-arbetet stöttar Naturvårdsverket Regeringskansliet med sakkunskap om bland annat avloppsfrågor och slam och deltar i Helcom:s arbete relaterat till avlopp, dagvatten och slam.

    Havs- och vattenmyndigheten vägleder om avloppsanordningar som tar emot hushållsspillvatten upp till 200 pe samt om avloppsanordningar för upp till 200 pe där avloppsvattnet till innehållet kan jämställas med hushållspillvatten. Havs- och vattenmyndigheten stöttar Regeringskansliet i arbetet med olika internationella konventioner med bäring på vatten och hav, samordnar arbetet med miljökvalitetsmålet Ingen övergödning och med att motverka skadeverkningar från miljögifter i vatten samt tillsynsvägleder länsstyrelserna om tillämpningen av 6 § lag om allmänna vattentjänster.

    Helcom – skydd av Östersjöns marina miljö (havochvatten.se)

    Miljöpåverkan på vatten och hav (havochvatten.se)

    Tillsynsvägledning – lagen om allmänna vattentjänster (LAV) (havochvatten.se)

    Vägledning och kunskap om små avlopp (havochvatten.se)

    Små avloppsanläggningar – Faktablad 1 Planera för avlopp (pdf)

    Små avloppsanläggningar – Faktablad 2 Jordprov, Grundvattenundersökning, Infiltrationsyta (pdf)

    Små avloppsanläggningar – Faktablad 3 Tilloppsledningar, Slamavskiljare, Fördelningsbrunnar (pdf)

    Små avloppsanläggningar – Faktablad 4 Infiltrationsanläggningar (pdf)

    Små avloppsanläggningar – Faktablad 5 Markbädd (pdf)

    Små avloppsanläggningar – Faktablad 6 Skötsel av avloppsanläggning (pdf)

    Relaterade publikationer

    Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för stora avloppsreningsverk som är tillståndspliktiga enligt miljöprövningsförordningen (som tar emot avloppsvatten från 2 000 pe eller mer). Länsstyrelsen kan delegera detta tillsynsansvar till en kommun. Länsstyrelsen ansvarar för att tillsynsvägleda kommunerna i länet om avloppshantering. Länsstyrelserna ansvarar också för tillsynen över hur kommunerna följer 6 § lag om allmänna vattentjänster. Miljöprövningsdelegationerna som finns vid tolv länsstyrelser beslutar om tillstånd för avloppsreningsverk. Fem länsstyrelser är utsedda av regeringen att vara vattenmyndighet i var sitt vattendistrikt. Vattenmyndigheten ansvarar för att besluta om miljökvalitetsnormer för vatten och att ta fram åtgärdsprogram och förvaltningsplan för sitt vattendistrikt.

    Kommunerna är tillsynsmyndighet för avloppsanläggningar som tar emot avloppsvatten från mindre än 2 000 pe. Kommunerna kan även vara tillsynsmyndighet för avloppsreningsverk för 2 000 pe eller mer om länsstyrelsen har delegerat tillsynsansvaret.

    Vägledning och stöd

    Här hittar du som arbetar med avlopp Naturvårdsverkets vägledningar, föreskrifter och allmänna råd samt myndighetens yttranden i ärenden om avloppsreningsverk.

    Publikationer