Förorenade sediment i hav och sjöar
Naturvårdsverket arbetar med förorenade sediment inom ramen för vårt uppdrag att samordna, prioritera och följa upp åtgärder av förorenade områden på en nationell nivå. Vi ger vägledning och stöd till Länsstyrelsen och andra tillsynsmyndigheter i deras arbete.
Sediment är en viktig del i det akvatiska ekosystemet eftersom de utgör habitat för bottenlevande växter och djur och har en viktig funktion för att ekosystemet ska fungera. Många sediment i havsområden, sjöar och vattendrag är dock påverkade av föroreningar vilket riskerar att skada de organismer som lever där och även påverka djur och människor som exempelvis äter fisk från dessa områden.
För att kunna åtgärda eller stoppa spridningen från de områden som utgör störst risk behövs kunskap om var föroreningarna finns. Naturvårdsverkets anslag för att inventera, undersöka och åtgärda förorenade områden innefattar därför även förorenade sediment i hav, sjöar och vattendrag.
Länsstyrelser och kommuner utövar tillsyn över förorenade sedimentområden och i de fall det finns en ansvarig för det förorenade område kan tillsynsmyndigheterna driva på för att den ansvariga ska undersöka och eventuellt åtgärda föroreningarna. Naturvårdsverket stödjer länsstyrelserna i deras arbete och tar fram vägledning och stöd kring frågor som rör bedömning och åtgärder av förorenade områden.
Bättre överblick av föroreningar
Sedan hösten 2023 har Naturvårdsverket fördelat medel till Länsstyrelsen för verifierande provtagningar av sediment. Resultaten rapporteras in till datavärdskapet för miljögifter hos SGU och de områden som konstateras vara förorenade noteras i Länsstyrelsens databas för förorenade områden (EBH-stödet). Denna information utgör sedan en grund för fortsatta undersökningar och faktiska åtgärder för att minska risken för skador på människor och miljön.
Under perioden 2023 – 2025 har Naturvårdsverket fördelat medel till Länsstyrelsen för verifierande provtagningar av sediment i drygt 500 områden inom ramen för inventeringsarbetet.
Åtgärder på olika nivåer behövs
De åtgärdsprojekt som Naturvårdsverket finansierar är ofta stora. Parallellt med dessa behövs också ett uppströmsarbete och många mindre insatser.
Innan insatser genomförs i vattenområden är det viktigt att källorna till utsläppen åtgärdas – om det fortfarande sker en spridning ut till sedimenten.
I områden där föroreningarna utgör en risk kan åtgärder behöva göras, i form av till exempel övertäckning eller muddring, så att föroreningarna inte påverkar ekosystemen negativt eller sprider sig till omgivande vatten och skapar nya förorenade områden.
En del förorenade sediment kan återhämta sig på naturlig väg om källorna åtgärdats och det sker en överlagring med renare sediment. Dessa områden behöver övervakas så att miljögifter inte läcker ut.
Exempel på pågående åtgärdsprojekt
Utredning och åtgärder av förorenade områden med hjälp av statlig finansiering pågår på flera platser i landet, se karta här:
Nationell plan för saneringsanslaget – pågående åtgärdsprojekt
Information om utvalda projekt där sediment åtgärdas finns på
Exempel på sediment som åtgärdats
- Örserumsviken, Västerviks kommun: Kvicksilver och PCB upptäcktes i sediment utanför tidigare pappersbruk. Sanering utfördes i två omgångar, den senare i början på 2000-talet, då 160 000 m³ förorenat sediment togs bort. Uppföljning har visat att halterna av kvicksilver och PCB har minskat i fisk så att den nu kan ätas.
- Svartsjöarna, Hultsfreds kommun: Kvicksilver förekom i fibersediment utanför pappers- och massaindustri. Under år 2006 muddrades 256 000 m³ sediment. Läckaget av kvicksilver och halterna i fisk har därefter minskat och förhållandena för bottenlevande djur har förbättrats.
- Håstaholmen, Hudiksvalls kommun: Sediment förorenat med dioxiner från träskyddsbehandling förekom i kustvattnet. Sanering med sugmuddring och avvattning i geotuber genomfördes år 2019 varvid 16 200 m³ förorenade sediment togs bort. Halterna av biotillgängliga dioxiner har därefter minskat betydligt i vattenområdet.
Samverkan
Det är flera myndigheter som ansvarar för olika delar i arbetet med förorenade sediment. Detta medför att vi behöver arbeta tillsammans mot målet att nå friska sediment. Sedan några år tillbaka samarbetar Naturvårdsverket med Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten kring förorenade sediment. Regeringen har sedan 2019 gett extra medel till myndigheterna.
Tack vare det har en myndighetssamverkande kunskapsplattform som inkluderar ett branschnätverk och en webbplats (renasediment.se) skapats. Syftet är att samla kunskap om förorenade sediment och underlätta för användarna att hitta information om sediment och om vilka myndigheter som ansvarar för olika frågor.
Regeringsuppdrag om förorenade sediment
Under år 2023-2025 har Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att driva ett samarbete mellan myndigheter och särskilt fokusera på att främja samverkan och initiera inventeringar av områden med förorenade sediment över hela landet. Resultaten av dessa insatser redovisas i den årliga lägesbeskrivningen.
Arbetet är en fortsättning på de myndighetsgemensamma insatser som genomförts först inom en miljömålsrådsåtgärd som inleddes år 2015 och sedan inom ramen för regeringsuppdraget RUFS (regeringsuppdrag om förorenade sediment) som genomfördes under åren 2019–2022.
Det genomfördes även fältundersökningar av sediment i ett sjuttiotal sjöar, vattendrag och kustområden runt om i Sverige i syfte att ge en förbättrad överblick över vilka föroreningar som förekommer i sedimenten.
Inom ramen för RUFS utvecklades det vägledning och sammanställningar av information och erfarenheter, samt genomfördes pilotförsök för att testa nya åtgärdsmetoder. Detta har varit viktigt i kunskapsuppbyggnaden av alternativa åtgärdsmetoder och för hanteringen av muddermassor.
Mer information om hur myndigheterna arbetar för en renare vattenmiljö (renasediment.se)
Förorenade sediment - fiberbankar
Pappers-, massa- och träfiberskiveindustrin i Sverige har släppt ut stora mängder träfibrer till vattenmiljön från slutet av 1800-talet till cirka 1970. Träfibrerna har ofta samlats i så kallade fiberbankar i vatten i närheten av industrierna. Fiberbankarna har fysiska egenskaper som kraftigt skiljer sig från andra sediment på grund av dess höga innehåll av organiskt material och kan ha en mäktighet på flera meter och täcka tusentals kvadratmeter. Ofta har fibrerna och annat trämaterial spridit sig även längre ut i vattenområdet och blandats med minerogent sediment och gett upphov till så kallat fiberrikt sediment.
Sedan tidigare är det känt att fiberbankarna ofta innehåller höga halter av miljögifter som till exempel dioxiner och metaller som kvicksilver som riskerar att spridas till den omgivande vattenmiljön. En inventering av historiska träindustrier som kan ha producerat fiberavfall visar att fiberbankar och fiberrika sediment kan finnas på hundratals platser i Sverige. SGU har undersökt fiberbankar i Norrland, Vänern, Vättern, Värmland och Dalsland.
En rapport om fiberbankerna i Värmland och Dalsland kommer att publiceras under våren 2026.
Forskare från Uppsala universitet har i laboratorieförsök visat att fiberbankar kan släppa ut stora mängder gas, framförallt metan, som har en stor påverkan på klimatet. Gasen bildas genom mikrobiell nedbrytning av organiskt material under syrefria förhållanden.
Mätningar i fält bekräftar hypotesen att fiberbankar kan släppa ut stora mängder metan, med gasen kan andra föroreningar följa med upp i vattenmassan.
CoGas-projektet (researchgate.net)
Just nu pågår ett projekt där IVL ska undersöka växthusgaser i fiberbankar genom undersökningar i fält.
SGI testar ny muddringsmetod för förorenade fibersediment (sgi.se)
SGI kommer även att testa nya metoder för att återvinna fibermaterialet.
Nya metoder för hållbar hantering av förorenade fibersediment testas
Gemensam kunskapsplattform
Tillsammans med andra myndigheter har vi skapat en gemensam kunskapsplattform där vi samlat olika resultat och ny kunskap löpande.
Samlad kunskap och verktyg
På renasediment.se finns kunskap, fakta och verktyg för en effektivare hantering av förorenade sediment. Åtgärdsportalen innehåller övergripande information om efterbehandling av förorenade sediment och en särskild kunskapssammanställning om fiberbankar.
Vill du delta i branschforum om förorenade sediment
Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut och länsstyrelserna har startat upp ett branschforum om sediment där du är välkommen att delta.
Anmäl intresse genom att skicka ett mejl, där du anger namn och organisation, samt om du enbart vill ha informationsutskick eller även delta i användarråd. När du svarat kommer du att få ytterligare information om nätverk, användarråd samt vår personuppgiftshantering.