Naturmiljön och klimatanpassning

Främmande arter är arter som inte har förekommit naturligt i Sverige, utan som genom någon form av mänsklig hjälp, avsiktligt eller oavsiktligt, har flyttats till ett område utanför organismens naturliga utbredningsområde. Invasiva främmande arter skapar stora problem när de sprider sig i miljön och orsakar problem för inhemska växter och djur, ekosystem och även för människors hälsa och för samhället. Ett förändrat klimat gör det än viktigare att se till att arter som vi vet skapar problem utomlands inte kan etablera sig här, samt att de arter vi redan odlar inte får möjlighet att börja sprida sig ut i naturen.

Invasiva främmande arter påverkar den biologiska mångfalden och minska därmed möjligheten för att ekosystemen ska klara, stå emot och buffra för väderextremer. Det kan även finnas mer direkta negativa effekter av en invasiv främmande art. Ett exempel är jättebalsaminen, som är en ettårig växt som konkurrerar ut all annan vegetation eftersom den växer sig hög och växter i väldigt täta bestånd. Jättebalasminen vissnar ner på vintern och lämnar marken utan vegetation vilket kan skapa problem längst vattendrag då risken för erosion ökar när strandkanten står utan vegetation under vintern och våren.

Naturvårdsverkets arbete för att begränsa förekomsten av invasiva främmande arter

Sveriges miljökvalitetsmål beskriver det tillstånd i den svenska miljön som ska nås. Naturvårdsverket samordnar den årliga uppföljningen av miljömålen samt den fördjupade utvärdering av miljömålen som genomförs vart fjärde år. Eftersom klimatförändringens effekter bedöms få en betydande inverkan på den svenska naturmiljön och samhället i stort påverkas också förutsättningarna att uppnå Sveriges miljömål.

Klimatförändringens betydelse för möjligheten att uppnå miljömålen tas upp inom den årliga uppföljningen av ett flertal av Sveriges miljökvalitetsmål så som; Begränsad klimatpåverkan, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv. En fördjupad analys återfinns också i den fördjupade utvärderingen av miljömålen.

Sveriges miljömål

Att restaurera våtmarker är viktigt del i samhällets klimatanpassning, eftersom våtmarker är en nyckel till att hålla kvar vatten i landskapet vilket kan minska effekter av översvämningar eller torka. Genom att restaurera våtmarker bevaras även fler arter och naturtyper, och därmed bidrar detta till att nå mål om bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Samtidigt kan en restaurerad våtmark bidra till vattenhushållning samt till att minska övergödning och utsläpp av växthusgaser.

Kunskap och information kring våtmarker

Det finns även särskilda medel i den så kallade Lokala Naturvårdssatsningen, LONA, för kommuner och andra aktörer att söka för att anlägga och restaurera våtmarker. Syftet med detta är att minska utsläppen av växthusgaser, gynna biologisk mångfald, minska övergödningen, åstadkomma anpassningar till ett förändrat klimat, eller stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden eller öka tillskottet till grundvattnet. Även återvätning av torvmark för att minska växthusgasutsläpp omfattas.

LONA-bidraget

Skydd av värdefull natur är viktigt för att bevara biologisk mångfald samtidigt som områdesskyddet kan bidra till såväl klimatanpassning som minskning av växthusgaser. En rik biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för ett hållbart samhälle och vårt liv här på jorden. En rik biologisk mångfald ökar möjligheten att klara av att hantera och buffra för både plötsliga klimatrelaterade händelser och mer långsiktiga klimatförändringar. Därför är anslaget till skydd av natur generellt sett ett viktigt verktyg i klimatanpassning. Därtill kan de riktade insatserna att skydda våtmarker och dess biologiska mångfald bidra till mer specifik klimatanpassning då våtmarker har potential att reglera vattenflöden i landskapet.

Anslag för värdefull natur

Arbetet med att bevara hotade arter och naturtyper sker bland annat med hjälp av åtgärdsprogram. I ett åtgärdsprogram beskrivs hoten mot arten/arterna eller naturtypen liksom vilka åtgärder som behöver till för att uppnå god bevarandestatus. I de fall hoten och åtgärderna är kopplade till klimatförändringar så framgår det i programmen.

Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper

2024 publicerades en rapport om klimatanpassningsåtgärder i skyddade områden. Rapporten presenterar en modell för att välja och prioritera åtgärder samt hur de kan appliceras i fallstudier.

Val och prioritering av klimatanpassningsåtgärder i skyddade områden (pdf, lansstyrelsen.se)

Betade strandängar har en stor mångfald av arter men hotas av en stigande havsnivå. Länsstyrelsen i Skåne har låtit analysera förutsättningarna i ett Natura 2000-område och ta fram åtgärdsförslag för naturtypen.

Klimatanpassning Gessie Strandängar (lansstyrelsen.se)