Restaurering av fjällmiljöer
Att restaurera fjällmiljöer kan innebära olika typer av åtgärder som att skapa faunapassager, gynna renskötsel och bevara fäbodar.
Öppna illustrationen i större format
Fjällens livsmiljötyper täcker stora mark- och vattenarealer, och ungefär hälften ligger inom skyddade områden. Här finns alpina rishedar, alpina videbuskmarker, alpina kalk- och silikatgräsmarker, alpina översilningskärr samt glaciärer.
Skogslandskapet i norra Sverige utgör ett stort sammanhängande område med värdefulla skogsområden. De utgör till stora delar renens beteslandskap. Det behövs bete från både ren och annan tamboskap i fjällen och de fjällnära områdena för att bibehålla alla natur- och kulturvärden.
Exempel på viktiga restaureringsåtgärder
Skapa faunapassager
Det finns mycket som kan vara ett hinder för renen när den går i landskapet som en järnväg, contortaskog eller en väg som trots att den inte är så trafikerad kan vara en barriär eller svår passage. Att skapa faunapassager underlättar för renen att förflytta sig mellan betesområden.
Gynna renskötsel
Renbetet har en positiv påverkan på biologisk mångfald. Fruktkroppsbildning av vissa mykorrhizabildande marksvampar som ofta används som naturvårdsindikatorer i sandiga, lavrika tallskogar bedöms påverkas positivt av renens tramp.
För en välmående renskötsel behöver landskapet vara sammanhållet och ekologiskt stabilt. Många av de restaureringsåtgärder som nämns för skogslandskapet gynnar renskötseln såsom naturnära skogsbruk. Fördelaktigt vore att contortabestånd i renskötselområdet på sikt omvandlas i riktning mot ett mer naturnära tillstånd. Contortatall skapar vandringshinder för renarna och de uppväxande bestånden blir i regel alldeles för mörka för att renlavar ska trivas. Många anpassningar som gynnar renskötseln stärker samtidigt natur, kultur- och landskapsvärden.
Bevara fäbodar
Fäbodbruket har präglat landskapet i till exempel Jämtlands län och försörjt jordbrukare i århundranden. Över tid har det funnits flera tusen fäbodar i länet, och idag är omkring 90 fortfarande i drift. Många av dessa fäbodar bär på höga natur- och kulturvärden. Genom historien har fäbodkulturen varit ett sätt att ta tillvara på naturens resurser på ett hållbart sätt. Idag spelar den en viktig roll för framtiden, inte minst för biologisk mångfald, lokal ekonomi och en levande landsbygd. I slutet av 2024 utsågs fäbodkulturen i Sverige och Norge till ett immateriellt kulturarv av UNESCO.
Fäbodkulturen i Jämtlands län – nu en del av världens kulturarv (lansstyrelsen.se)