Restaurering av marina ekosystem
För att restaurera marina ekosystem är passiva åtgärder viktiga, men kan också innebära olika typer av åtgärder som att återskapa sjögräsbäddar, lek- och uppväxtområden för arter och att skydda områden.
Öppna illustrationen i större format
En viktig del av åtgärder för marina miljöer är att låta ekosystemet återhämta sig till ett mer naturligt tillstånd genom att säkerställa ett långsiktigt hållbart fiske och minska tillförseln av näringsämnen, farliga ämnen, skräp och plast, samt fysisk påverkan som påverkar negativt. I EU-förordningen kallas det för passiva åtgärder. Aktiva åtgärder, t.ex. att återplantera ålgräs, är ofta kostsamma men kommer också att behövas.
Åtgärder för naturrestaurering ska också förbättra och återetablera livsmiljöer för utpekade arter som till exempel tumlare, rockor och ett antal fiskarter för att förbättra förutsättningarna för arterna.
Exempel på viktiga restaureringsåtgärder
Bevara sanddyner
Sanddyner fyller flera viktiga funktioner för både människor och djur. För människor är deras förmåga att skydda mot erosion och stormar betydelsefullt, och för många djur är det en viktig livsmiljö, exempelvis för kustfåglar. De viktigaste åtgärderna för att bevara sanddyner är att skydda dem mot exploatering såsom bebyggelse och sanduttag samt att hindra igenväxning och bekämpa främmande arter. De mer bevuxna livsmiljötyperna som risdyner och sandvidedyner kan också behöva bete och regelbunden kontrollerad bränning för att behålla sina naturliga funktioner.
Förbättra och återskapa tångssamhällen
Tångbälten har en hög biologisk mångfald som erbjuder viktiga livsmiljöer för flera marina växt- och djursamhällen. De fyller en viktig funktion som lekmiljöer, barnkammare och födosöksområde för flera fiskarter. De är även viktiga livsmiljöer för en mångfald av olika arter av ryggradslösa djur och alger. Tång påverkas negativt av övergödning och annan mänsklig påverkan.
Passiva åtgärder för att minska övergödningseffekter och fysisk störning är viktigt. Återskapande av tångbälten kan vara aktuellt speciellt på platser där tången slagits ut på grund av fysisk påverkan eller efter förorenande utsläpp. Exempel på arter som skulle kunna vara mest aktuella för restaurering i svenska vatten är blåstång, sågtång, smaltång och sockertare. Ett antal restaureringsförsök av blåstångsbälten har genomförts under tidigare decennier i Östersjön. Vanligaste restaureringsmetoden är transplantering av vuxna alger fästa vid stenar i områden där fleråriga makroalger har förlorats eller deras utbredning har minskat.
Rapport: Erfarenheter av ekologisk restaurering i kust och hav (havochvatten.diva.org)
Förbättra och återskapa sjögräsbäddar
Sjögräsängar i våra kustekosystem bidrar till en rad viktiga ekosystemtjänster. Exempel är biologisk mångfald, livsmiljöer, koldioxidsänkor, skydd mot erosion genom att dämpa vågor och hålla kvar sediment. I Sverige representeras sjögräsbäddarna bland annat av ålgräs.
Ålgräsängar är viktiga livsmiljöer för många marina arter. De tjänar exempelvis som barnkammare och skafferi för många fiskarter som till exempel torsk.
Passiva åtgärder för att minska övergödningseffekter och fysisk störning är viktigt. Att återskapa ålgräsängar har prövats och det finns en handbok med metoder för detta.
Handbok för restaurering av ålgräs i Sverige (havochvatten.se)
Återskapa lek- och uppväxtområden
Alla fiskarter vandrar. För några arter handlar det om vandringar på tusentals kilometer mellan kläckningsplatser och uppväxtområden, för andra arter är vandringarna begränsade till årstidsvisa förflyttningar mellan djupt och grunt vatten.
Kustmynnande vattendrag, våtmarker och sjöar har en stor potential att fungera som lek- och uppväxtområden för sötvattenslekande och kustlevande fisk. Olika sätt att stötta återskapande av lek- och uppväxtområden handlar om att underlätta fiskvandring genom att avlägsna vandringshinder, att anlägga artificiella fiskvägar, att ta bort vegetation eller att återskapa kustnära våtmarker och översvämningszoner genom uppdämningar av olika slag.
Rapport: Erfarenheter av ekologisk restaurering i kust och hav (havochvatten.diva-portal.org)
Skapa skyddade områden
Många grunda havsvikar är utsatta för ett hårt exploateringstryck, samtidigt som de har stor betydelse för både land- och vattenlevande arter.
Grunda kustnära områden är rika på biologisk mångfald och är en viktig lekplats för fisk. De har ofta en ”undervattensdjungel” som kan bildas av olika typer av växter som binder upp sedimentet så att det inte grumlar upp vattnet och därigenom skapar en bra miljö för lekande fiskar. Där kan de fästa sin rom och där kan små yngel gömma sig.
Ett sätt att skydda mindre områden som är viktiga är biotopskydd.