Restaurering av urbana ekosystem
Att restaurera urbana miljöer kan innebära olika typer av åtgärder som att bevara och utveckla befintliga parker, trädgårdar och grönområden. Det kan också handla om att anlägga ny grönska och plantera fler träd för att öka grönytorna och trädkrontäckningen i våra urbana miljöer.
Öppna illustrationen i större format
Urbana ekosystem är viktiga livsmiljöer för biologisk mångfald och omfattar alla de grönytor som finns inom städer. Urbana grönytor definieras som den totala arealen av träd, buskmarker, buskar, permanent örtvegetation, lavar och mossor samt dammar och vattendrag som finns i städer, mindre städer och förorter (enligt artikel 3 i naturrestaureringsförordningen).
Urbana ekosystem har också stor betydelse för ekosystemtjänster som är nödvändiga för människors hälsa och välbefinnande. Växter ger oss syre, föda och byggmaterial och skyddar oss från extrema väder. Träd och grönytor ger svalka och bidrar till klimatanpassning. Bin och andra insekter pollinerar våra grödor. Våtmarker och grönområden renar regn- och snövatten från tungmetaller och andra skadliga ämnen. Grönska bidrar också till hälsa och välbefinnande i urbana miljöer genom att främja återhämtning, lek och fysisk aktivitet. Att restaurera natur och landskap i urban miljö bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
Exempel på viktiga restaureringsåtgärder
Bevara gamla träd
Gamla träd gynnar biologisk mångfald. De är värdar för många sällsynta insektsarter och vissa kan bidra med nektar och pollen till pollinerare under tider på året när inget annat blommar. Ofta är betydelsen av ett träd för att gynna artrikedomen hos till exempel insekter, svampar och lavar relaterade till trädets ålder.
PBL kunskapsbanken: Urbana träd och ekosystemtjänster (boverket.se)
Anlägga gröna tak och väggar
Gröna tak är numera ett väletablerat inslag i stadsmiljön, från tunna sedumtak till parkmiljöer på bjälklagsgårdar.
Utveckla parker och grönområden, plantera grönska vid industriområden och plantera grönska på hårdgjord mark
Alla tre pilar som nämns ovan ger liknande vinster för både hälsa och miljö. Det finns ett tydligt samband mellan tillgång till grönska och hälsa. Omfattande studier visar att grönska i bostadsmiljön minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Detta gäller särskilt för socioekonomiskt svaga grupper. Gröna bostadsgårdar, parker och grönområden är därför en viktig faktor för att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Vardagsnära natur kan dessutom också bidra till att skapa trivsel.
Eftersom marken i städer och tätorter till stor del är hårdgjord kan den inte ta emot och infiltrera dagvatten. Om inte marken klarar av att ta emot vattnet hamnar vattnet i dagvatten- och avloppssystemet som ofta är underdimensionerade för stora vattenmängder. Översvämningar vid skyfall kan få förödande konsekvenser för bebyggelse, infrastruktur och samhällsfunktioner, men också på privat egendom.
Parker, grönområden och andra gröna ytor kan reglera vatten vid skyfall och översvämning, genom att både fördröja vatten för att minska belastningen på VA-ledningssystemet och i viss mån infiltrera vatten.
PBL Kunskapsbanken: Grönplanera för människors hälsa och välbefinnande (boverket.se)
PBL Kunskapsbanken: Ekosystemtjänster ger attraktiva och hållbara städer (boverket.se)
Anlägga dammar för dagvatten
Att fördröja och infiltrera dagvatten på tomten eller i kvarteret är angeläget för att minska belastningen på ledningssystemet vid exempelvis skyfall och minska risken för översvämning. Det kan handla om mindre försänkningar i topografin där vattnet kan samlas, svackdiken i vägrenen, eller större dammar med stående vatten. Synligt vatten bidrar i sig positivt till stadsmiljön, eftersom många människor tycker öppna vatten är fascinerande och ett trevligt inslag i stadsbilden. Öppna vatten bidrar också med livsmiljöer för växter och djur. Samtidigt som de öppna dagvattenlösningarna bidrar till attraktiva grönmiljöer gynnar de sådana organismer som är knutna till denna typ av livsmiljö.
PBL Kunskapsbanken: Exempel på dagvattenlösningar (boverket.se)
Plantera flera träd och bevara alléer
Inom EU och som en del av naturrestaureringsförordningen ska det planteras 3 miljarder träd fram till 2030.
Fåglar använder träd på flera sätt, vissa vill sitta i toppen och sjunga eller spana, andra bygger bon och en del fångar sin mat i och i närheten av träd. Vissa trädarter gynnar fler organismer än andra. Generellt ger individer av inhemska trädarter fler nyttor än utländska arter i vårt ekosystem.
Träd bidrar till klimatanpassning genom fördröjning och minskning av dagvatten och vatten från översvämningar. Studier visar att vid normala sommarregn rinner drygt 60 procent mindre regnvatten av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor. Träden skänker också skugga när solen blir för stark och kan sänka temperaturen så att det inte blir stekhett. De påverkar platsen både upplevelsemässigt och fysiskt när de växer.
Alléer bidrar till att binda ihop livsmiljöer mellan städer och landsbygd för många arter.
PBL kunskapsbanken: Urbana träd och ekosystemtjänster (boverket.se)
Anlägga ängar på gräsmattor och i väggrenar
En enkel åtgärd för att gynna vilda pollinatörer är att låta gräsmattor och väggrenar blomma. De flesta gräsmattor innehåller växter som vitklöver, höstfibbla och prästkrage som vid blomning blir en värdefull källa till nektar och pollen för fjärilar, vildbin och andra vilda pollinatörer. Väggrenar är viktiga även för de andra typerna av ekosystem, ett exempel är för skogsbilsvägar.
Gräsmattor blir ängar som gynnar vilda pollinatörer
PBL kunskapsbanken: Urbana öppna vegetationsytor (boverket.se)
Värna strandängar
Strandängar, sandiga gräsmarker och trädrika betesmarker har ofta höga natur- och kulturvärden.
Film: Restaurering av strandängar och ekhagar i Nyköping (youtube.se)
Odla för pollinatörer
Stadsmiljön kan vara ett bra habitat för olika insekter som exempelvis pollinatörer. Den blomstervariation som finns i tätorter är ofta större än den som finns i odlingslandskapet idag. Stadsmiljön kan med andra ord vara värdefull för jordbruket genom att erbjuda livsmiljöer för pollinerande insekter under de tider av säsongen som de inte har föda bland grödorna.
Det finns ett antal olika åtgärder som kan vidtas för att gynna insekter på en bostadsgård. Nektar- och pollenbärande växter kan planteras. Lättgrävd sand, död ved och trädhåligheter ger boplatser för vilda bin och andra insekter. Även oklippta ytor eller döda grenar som lämnas i buskplanteringar och planteringar med lägre träd gynnar en högre artrikedom på tomter.
PBL Kunskapsbanken: Stärka, stödja eller skydda ekosystemtjänster på tomter (boverket.se)