Förbränning av fossilbaserad plast behöver minska för att Sverige ska nå sina klimatmål
Den största andelen av plasten vi använder går till avfallsförbränning. Plasttillverkning ger upphov till utsläpp av växthusgaser, men en stor del av kolet finns i själva produkten och släpps ut först vid förbränning. För att Sverige ska nå klimatmålen måste utsläppen minska.
Totalt uppkommer årligen omkring 1,7 miljoner ton plastavfall i Sverige varav majoriteten går till förbränning med energiutvinning eller används som bränsle i industrin. Även om energin i avfallet tas tillvara är detta fortfarande en källa till stora utsläpp. Endast åtta procent av det svenska kartlagda plastavfallet, främst förpackningar, går till materialåtervinning.
Vid förbränning av avfall med energiutvinning tillvaratas energin i avfallet genom omvandling till framförallt el och fjärrvärme. Globalt sett är det vanligt att deponera eller förbränna plastavfall utan att energin tas tillvara, vilket är mindre resurseffektivt.
Avfallsförbränning stod 2023 för cirka 80 procent av utsläppen från den svenska el- och fjärrvärmesektorn – totalt omkring 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mer än 90 procent av dessa utsläpp beräknas komma från fossil plast, som nästan uteslutande tillverkas av olja och naturgas. Växthusgasutsläpp sker även vid produktionen av plast men mer än hälften av utsläppen, ur ett livscykelperspektiv, kommer från förbränningen.
Plast som tillverkas av nytt, fossilt material och förbränns efter användning uppskattas sammanlagt, ur ett livscykelperspektiv, ge ett utsläpp på cirka fem ton koldioxidekvivalenter per ton plast. Cirka 2,5 ton koldioxidekvivalenter per ton plast uppstår i genomsnitt vid tillverkning, eller 1 ton koldioxidekvivalenter per ton plast om förnybar energi används, och 2,7 koldioxidekvivalenter per ton plast vid förbränning.
För att nå målet om netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045, behöver utsläppen från plastförbränning minska. Detta kan göras genom att byta ut fossil plast mot biobaserad eller återvunnen plast samt att minska mängden plast till förbränning. Naturvårdsverket arbetar för en hållbar plastanvändning som innebär att plast används på rätt sätt och på rätt plats, i resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden med försumbart läckage.
En överblick över vilka aktörer som behöver samverka för att minska plastens klimatpåverkan kan du se i Profus plastkarta:
Profus plastkarta (fardplanvarme.se)
Läs mer:
Klimatomställning av fossil plast
Scenarier för minskad förbränning av fossil plast i el- och fjärrvärmesektorn
Naturvårdsverkets rapport presenterar olika åtgärders potentialer att bidra till att nå Sveriges klimatmål 2045. Här hittar du länk till rapporten samt till det webinarium då rapporten presenterades.