Plastflöden i Sverige – från produktion till återvinning

Det näst största plastflödet är från olika byggprodukter. Plastavfallet består bland annat av förpackningar, emballage och spillrester av material och genereras i olika delar av byggprocessen.

Sedan 2020 ska plast från bygg- och rivningsavfall sorteras ut separat. Även om plasten sorteras separat på byggarbetsplatsen kan den vara utmanande att materialåtervinna då den först behöver separeras i olika kvaliteter, något som ofta medför extra kostnader. 

Fordon innehåller en hel del plast av hög kvalitet, men incitamenten för att återanvända eller materialåtervinna är små. I dagsläget materialåtervinns endast en liten mängd från de fordon som skrotas, främst stötfångare och större plastdetaljer som är enkla att plocka bort. Det som inte materialåtervinns går till förbränning med energiutvinning och en liten andel deponeras.

Däck består delvis av gummi som räknas som en polymer. Majoriteten av däcken som samlades in 2023 (71 procent), gick till förbränning med energiutvinning eller till bränsle i cementindustrin. 

Elutrustning är en bred kategori med många olika produkttyper som laptops, tvättmaskiner, dammsugare och telefoner som i sin tur innehåller olika typer av plast.

År 2023 uppskattades att knappt hälften (47 procent) av plasten i insamlad elutrustning från konsumenter gick till materialåtervinning och 51 procent gick till förbränning med energiutvinning. Resten gick till deponering, samt en liten mängd som destruerades genom högtemperaturförbränning.

Turbinbladen i vindkraftverk innehåller oftast glasfiberförstärkt härdplast, men även kolfiber förekommer. Eftersom vindturbinbladen även består av flera olika hårt sammanfogade material är de svåra att demontera och återvinna. Härdplast kan inte smältas ner, därför är även själva plasten utmanande att återvinna

PET-flaskor är ett plastflöde som idag har ett relativt cirkulärt flöde då materialet hålls i en sluten ström och en stor del av det som samlas in materialåtervinns. Under 2023 återvanns 80% av de PET-flaskor med pant som tillfördes på marknaden.

Inom lantbruket har plast många användningsområden. Branschen har en frivillig överenskommelse för insamling av plast, men på grund av att materialet ofta är kontaminerat kan inte allt återvinnas. Ungefär 10 000 ton (68 procent) av plasten materialåtervanns 2023

Plastflödet för leksaker och sportartiklar innehåller mycket heterogena plaster och produkter. Många av dessa produkter består av sammansatta material som är svåra att separera och materialåtervinna. När leksaker och sportartiklar slängs hamnar de som regel i det kommunala restavfallet och går till förbränning med energiutvinning. Här finns stora möjligheter att öka återbruket och livslängden på produkterna. 

Plast som används i regionernas sjukvård är främst engångsprodukter som är mycket varierade och används inom sektorns alla delar, från sjukvård och skyddsutrustning till lokalvård samt mat- och dryckesservering. Avfallet behandlas främst genom energiutvinning, även om det finns exempel på lyckade återvinningsprojekt för sjukvårdsplast. 

Möbler kan användas länge innan de blir avfall och det är ont om information om hur mycket möbler som slängs varje år. Ytterligare osäkerheter kring mängden plast i olika sorters möbler och avfallshanteringen av möbler och inredning medför att en kvantifiering av plastmängder till avfall och typ av avfallsbehandling inte är möjlig.

Under 2023 sattes knappt 200 ton plast i fiskeredskap på marknaden, men hur mycket som kasseras som uttjänt eller går förlorat under användningen är svårt att bedöma. En del av det fiskematerial av plast som lämnas in till en marin återvinningscentral kan dock materialåtervinnas. Enligt förordningen om producentansvar för fiskeredskap ska redskap som innehåller plast samlas in separat från 1 januari 2025. Detta kommer att ge förbättrad tillgång till tillförlitliga data.

Engångsprodukter av plast är ett stort plastflöde men som är svårt att uppskatta i sin helhet. Enligt engångsplastdirektivet ska muggar och matlådor av plast ha en minskad förbrukning i Sverige med 50% mellan åren 2022–2026.

Det har inte varit möjligt att uppskatta mängden (ton) engångsmuggar och engångsmatlådor som blev till avfall under 2023. Likt andra engångsprodukter hamnar dessa i olika avfallsfraktioner. Det är viktigare att följa antalet muggar och lådor, eftersom minskningsmålet avser hur många produkter som används.  

Konstgräsplaner och gjutna ytor bestående av gummi, i majoriteten av granulerade däck, finns i varierande mängder i olika kommuner. Kvantifiering av avfallsflödet är idag svårt att uppskatta. Förbudet mot plastgranulat på konstgräsplaner som börjar gälla inom EU 2031 kommer sannolikt att påverka vilka fyllnadsmaterial som används i framtiden. Syftet med lagstiftningen är att minska spridningen av mikroplast. 

En stor och växande andel av den globala textilfibermarknaden består av fossilbaserade, syntetiska fibrer som PET (polyester) och PA6 (polyamid/nylon). Tillgången till data kring textilflöden kommer sannolikt att förbättras betydligt under kommande år, eftersom separat insamling av textilavfall infördes i hela EU 2025 och ett producentansvar för textil förväntas inom några år.

Vissa avfallsflöden av plast kan inte härledas till en specifik källa eller produktgrupp då avfallet är mycket heterogent. Ett exempel på detta är flödet kallat "blandat verksamhetsavfall och sorteringsrester", där plast är en beståndsdel av annat material som inte sorteras vidare utan går till förbränning. 

År 2023 innehöll detta flöde omkring 387 000 ton plast och gummi. En plockanalys visade att en stor andel av plasten (39 procent) var plastförpackningar som egentligen ska sorteras ut för återvinning under producentansvaret. Här finns stor potential till ökad återvinning.

Utsorterat plastavfall från tillverkningsindustrin är ett heterogent flöde som är svårt att härleda till en produktgrupp. Data kommer från en rad olika näringsgrenar där de största är avfallshantering och återvinning, följt av kemikalie-, läkemedels-, gummi- och plastvarutillverkning. Av statistiken framgår inte vilka plasttyper det utsorterade plastavfallet består av eller hur det behandlas.

I Sverige importeras och exporteras icke-farligt avfall, det vill säga grönlistat avfall, för behandling genom främst energiutvinning eller materialåtervinning. Denna typ av avfall är endast informationspliktigt (ej anmälningspliktigt). För att plastavfall ska klassas som grönlistat ska det vara relativt rent. För import och export av grönlistat plastavfall är behandlingen okänd, det kan sannolikt röra sig om materialåtervinning. 

Det kommunala restavfallet är det avfall som kommunerna samlar in från hushåll som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret. Det som sorteras till restavfallet är främst icke-återvinningsbara produkter som i stället går till förbränning. Dock förekommer det även förpackningar och elavfall, som omfattas av producentansvar, i denna fraktion. Det kommunala restavfallet innehöll år 2023 över 297000 ton plast inräknat både plastförpackningar och andra plastprodukter.

Cementindustrin kräver mycket energirikt bränsle i sin produktion, där avfall används som ett alternativ till andra fossila bränslen som olja och kol. Det avfall som används av cementindustrin kommer främst från verksamhetsavfall och en mindre del hushållsavfall som även innehåller en del plast och däckgummi. Avfallet som förbränns ska vara klassificerat som ”ej materialåtervinningsbart” på grund av kontaminering, konstruktion eller att det är omöjligt att sortera. År 2030 gick cirka 93 000 ton plast- och gummiavfall till bränsle i cementindustrin.

Hushåll kan lämna grövre plastavfall, som inte är förpackningar, på de kommunala återvinningscentralerna. Vissa kommuner har valt att erbjuda separat insamling av hårdplast för materialåtervinning. Plastmaterialet som samlas in lämnas till återvinningsföretag som återvinner materialet till nya produkter. Alternativet till separat plastinsamling på återvinningscentral är en blandad fraktion som genomgår en viss eftersortering av plastavfall som skickas till materialåtervinning, medan sorteringsresterna går till energiutvinning. Sju utförda plockanalyser av fraktionen för brännbart på ÅVC gjorda under 2020, visar att fraktionen innehöll cirka 14 % plast.