Kommunalt avfall
Under 2024 genererades 4,5 miljoner ton kommunalt avfall i Sverige, vilket motsvarar 428 kilogram avfall person. Av genererat kommunalt avfall materialåtervanns 47 procent.
Att andelen materialåtervunnet material är högre 2024 än föregående år beror främst på förändrad rapportering. Mer förpackningsavfall med hög materialåtervinningsgrad, såsom pappersförpackningar från verksamheter, har rapporterats som kommunalt avfall. Detta har även påverkat den totala genererade mängden avfall samt mängden per person.
Senast 2025 ska förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall öka till minst 55 viktprocent, enligt EU:s återvinningsmål som också är ett nationellt etappmål. 2030 är målnivån 60 viktsprocent och 2035 65 viktsprocent. Även biologisk återvinning av bioavfall (såsom rötning och kompostering) räknas som materialåtervinning. Nuvarande återvinningsnivå på 39 procent är lägre än målnivån.
Målet att minst 90 viktprocent av det returpapper som produceras ska materialåtervinnas (4 kap. 7 b § avfallsförordning 2020:614) nås inte, 2024 materialåtervanns 62 procent av det returpapper som blev avfall. En anledning till det är att en stor del av returpappret inte samlas in i en separat fraktion när det blivit avfall utan hamnar i restavfallet.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Alla medlemsländer i EU ska årligen rapportera kommunalt avfall utifrån en gemensam definition och regler för beräkning av materialåtervinning. Statistik om kommunalt avfall är enligt EU:s reglering oberoende av om det är offentliga eller privata aktörer som hanterar avfallet. Detta gör det möjligt för EU-länder att rapportera kommunalt avfall och återvinningsgrad på liknande sätt.
Vad som omfattas av definitionen kommunalt avfall skiljer sig från vad som omfattas av kommunernas ansvar i Sverige.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket