Egen uppvärmning av bostäder och lokaler, utsläpp av växthusgaser

Eftersom statistik för 2024 ännu inte finns tillgänglig för sektorn egen uppvärmning av bostäder och lokaler så används samma diagramvärde som för 2023. Analysen över utvecklingen inom sektorn gäller fram till 2023.

Klimatutsläppen för 2023 har reviderats för denna sektor jämfört med det som publicerades i december 2023. Därför har uppdateringar gjorts i analysen nedan.

Utsläppen har minskat från 9,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till cirka 0,6 miljoner ton 2023. År 2023 stod sektorn för cirka 1,4 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Sektorn har en nedåtgående trend men under 2021 ökade utsläppen något, vilket berodde på ökad bränsleanvändning för egen uppvärmning i bostäder och jordbrukslokaler.

Sektorn omfattar växthusgasutsläppen från egen förbränning av bränslen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler, inklusive lokaler i jordbruk och skogsbruk. Utsläpp från fjärrvärme och el som används inom sektorn, men inte produceras där, ingår inte i bostäder och lokaler utan redovisas i el- och fjärrvärmesektorn.

Bostäder och kommersiella och offentliga lokaler stod 2023 för 40 respektive 43 procent av sektorns växthusgasutsläpp. Båda delsektorerna har haft en stor utsläppsminskning jämfört med 1990, även om bostäder har haft den största med 96 procents minskning jämfört med 1990. Även för kommersiella och offentliga lokaler har det skett en betydande utsläppsminskning på 90 procent. Lokaler i jordbruk och skogsbruk har minskat utsläppen med 80 procent från en redan låg utsläppsnivå 1990. Bostäder har haft den största minskningen i antal ton och utsläppen har minskat från 6,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter 1990 till drygt 0,2 miljoner ton 2023.

Denna sektor har bidragit mest till minskningen av de totala svenska växthusgasutsläppen. Att oljeeldning för uppvärmning av bostäder och lokaler till stor del har ersatts av biobränslebaserad fjärrvärme är den omställning som i första hand åstadkommit utsläppsminskningen. Även övergång till uppvärmning med direktverkande el var viktigt för utfasningen av olja, framför allt under perioden 1970–1990, men användningen av har sedan dess minskat. Den ökande användningen av värmepumpar har också bidragit till de minskade utsläppen, men innebär även ett ökat behov av el till värmepumparna.

Höga oljepriser samt energiskatt och koldioxidskatt har bidragit till att användningen av fossila bränslen för uppvärmning minskat. Även bättre tillgång till alternativ till fossila bränslen, såsom fjärrvärmenät, värmepumpar och pelletspannor, har påverkat utvecklingen. Åtgärder för att öka energieffektiviteten har bidragit till utsläppsminskningen, men det finns mer att göra för att ytterligare minska utsläppen. Exempelvis behöver många bostäder energieffektiviseras, vilket även är viktigt för att minska utsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. En fortsatt utfasning av oljepannor bedöms ske utan ytterligare styrmedel, då andra uppvärmningssätt är mer lönsamma.

Energieffektivisering

Energianvändning i bostäder och lokaler

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2024 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2024 publiceras i december 2025.

Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)