Jordbruk, utsläpp av växthusgaser

Enligt preliminär statistik för år 2024 uppgick utsläppen från jordbrukssektorn till knappt 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Jämfört med den slutliga statistiken för år 2023 är det en marginell minskning med omkring 0,4 procent. Utsläppen från fodersmältning är något lägre än 2023, vilket främst förklaras av att det totala antal nötkreatur och även antalet får minskar. En liten minskning i utsläpp sker också från lagring av stallgödsel till följd av minskat djurantal i flera djurkategorier och således mindre mängd gödsel totalt. Däremot är utsläppen av lustgas från jordbruksmark något högre 2024. Det beror främst på högre skördar av spannmål och vall vilket ger högre mängd skörderester i fält än under det sämre skördeåret 2023. 

Enligt slutlig statistik för år 2023 minskade växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn något jämfört med föregående år och uppgick till cirka 6,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar drygt 14 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp. Utsläppen sker från biologiska processer kopplat till växtodling och djurhållning. Drygt hälften av sektorns utsläpp är direkt kopplade till djurhållningen.

Jordbrukssektorns utsläpp redovisas i tre delsektorer. Fördelning av jordbrukssektorns utsläpp:

• Metan från djurens fodersmältning, 53 procent.
• Metan och lustgas från stallgödsellagring, ca 5 procent var.
• Lustgas från jordbruksmark och koldioxid från kalkning, 35 respektive 2 procent.

Jordbrukssektorn är den största källan till Sveriges totala utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas. Båda är kraftigare växthusgaser än koldioxid, men framför allt metan bryts ner mycket snabbare i atmosfären. Då sektorns utsläpp har sitt ursprung i biologiska processer, kan de variera mycket över regioner, tid och för olika produktionsmetoder. Beräkningarna är därför associerade med stor osäkerhet. Det gäller särskilt lusgasutsläppen från kvävetillförsel till åkermark.

Jordbrukssektorns utsläpp påverkas av många faktorer där vissa framför allt påverkar den långsiktiga utvecklingen och andra förklarar årliga variationer.

Utsläppen från jordbrukssektorn har minskat långsamt över tid och är idag cirka 13 procent (knappt 1 miljon ton koldioxidekvivalenter) lägre än 1990. Minskningen beror framför allt på effektivisering och reducerad djurhållning (främst av mjölkkor och grisar) och i mindre utsträckning på minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen har varit på en mer stabil nivå under den senaste tioårsperioden.

Den pågående strukturomvandlingen har bland annat inneburit färre, men större gårdar, ett minskat antal djur och högre avkastningsnivåer inom både djurhållning och växtodling. Styrning på området, framför allt den gemensamma jordbrukspolitiken, men även styrning för minskat kväveläckage, har också påverkan på sektorns utsläpp.

Utsläppen av metan från djurens fodersmältning var cirka 3,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023 och stod för knappt 53 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek påverkas framför allt av antalet nötkreatur, men även avkastningen per mjölkko och utvecklingen av antal inom andra djurpopulationer har viss effekt. År 2023 var utsläppen 10 procent lägre jämfört med 1990. Minskningen beror främst på en nedgång i det totala antalet nötkreatur. Antalet mjölkkor har minskat mest samtidigt som de blivit mycket mer produktiva. Antalet dikor inom nötköttsproduktion har däremot ökat jämfört med 1990.

Växthusgasutsläpp från djurens fodersmältning

Utsläppen från lagring av stallgödsel var cirka 0,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, varav drygt hälften är metan och resten lustgas. Dessa utsläpp stod för knappt 10 procent av sektorns utsläpp. Utsläppens storlek beror på mängden och typ av stallgödsel samt hur den lagras. År 2023 var utsläppen 11 procent lägre än 1990, vilket främst, sett över en längre tidsperiod, beror på ett minskat antal mjölkkor och grisar samt förbättrad gödselhantering.

Växthusgasutsläpp från lagring av gödsel

Utsläppen från jordbruksmark var cirka 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2023, vilket utgjorde knappt 38 procent av sektorns utsläpp. Huvuddelen av utsläppen är lustgas kopplat till framför allt spridning av mineralgödsel, odling av organogena jordar, skörderester i fält samt spridning av stallgödsel. En liten del av utsläppen är koldioxid från spridning av kalk och urea på jordbruksmark.

År 2023 var utsläppen från jordbruksmark 19 procent lägre än 1990 års nivå och minskningen i utsläpp beror främst på en minskad användning av kvävemineralgödsel (fram tills drygt 10 år sen) och kontinuerligt minskade utsläpp från organogena jordar till följd av minskad åkerareal.

Växthusgasutsläpp från jordbruksmark

Förändringar som leder till en effektivare produktion ökar lönsamheten, samtidigt som de oftast minskar produktionens negativa miljö- och klimatpåverkan. En utveckling som bland annat är tydlig inom mjölkproduktionen. Men mer behöver göras för att jordbruket ska bidra till klimatomställningen, läs vidare under:

Klimatet och jordbruket

Årliga variationer i utsläpp beror i normala fall främst på förändringar i djurantal, skörderesultatet och mängden mineralgödsel som används. Det senare påverkas i sin tur av åkerareal, väder och odlade grödor. Åtgärder som införts för att öka produktiviteten eller minska negativ miljö- eller klimatpåverkan påverkar i vissa fall också utsläppens storlek.

Mellan 2022 och 2023 minskade utsläppen med 1,5 procent eller med 0,09 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Förändringen beror huvudsakligen på minskade utsläpp av lustgas från jordbruksmark.

Den främsta orsaken till lägre utsläpp från jordbruksmark år 2023 var det låga skördeutfallet, vilket gav lägre mängd skörderester i fält. Även en lägre nedbrytning av organiskt material på mineraljordar bidrog till minskade lustgasutsläpp.

Försäljning av kväve i mineralgödsel för gödselåret 2022/2023 var i nivå med föregående gödselår och hade liten effekt på utsläppsförändringen.

Till följd av ett minskat djurantal i flera djurkategorier, och således mindre mängd gödsel totalt, minskade utsläppen något från lagring av stallgödsel. Djurantalen, framför allt för nötkreatur, påverkar även metanutsläppen från fodersmältning. Även om det totala antalet nötkreatur minskade något år 2023, så ökade mjölkproduktionen per ko, vilket får till följd att utsläppen från fodersmältning är på ungefär samma nivå som 2022.

Det finns ytterligare utsläpp kopplade till jordbruket, men som redovisas under andra sektorer. Utsläpp och -upptag av växthusgaser (utöver lustgas) från åkermark och betesmark redovisas under markanvändningssektorn. Utsläpp från användning av fossila bränslen, som framför allt används i arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler, redovisas under energisektorn.

Utsläpp och upptag från markanvändning (LULUCF)

Utsläpp från arbetsmaskiner

Utsläpp från egen uppvärmning av bostäder och lokaler

Naturvårdsverket ansvarar för att publicera Sveriges årliga officiella utsläppsstatistik som används för att följa upp klimatmålen som fastställts internationellt, inom EU och nationellt för Sverige. Utsläppen för 2024 är preliminära och kommer att uppdateras. Den slutgiltiga officiella statistiken för 2024 publiceras i december 2025.

Detaljerad slutlig statistik om Sveriges växthusgasutsläpp (scb.se)

Så beräknas preliminär statistik för Sveriges territoriella utsläpp

Statistiken för utsläpp och upptag av växthusgaser uppdaterades den 15 mars 2023 på grund av en övergång från att använda ”Global Warming Potentials” från Fourth Assessment Report (AR4) till Fifth Assessment Report (AR5) enligt rapporteringsriktlinjer från Europeiska Unionen. Mer information finns här:

Europeiska kommissionens förordning om värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjer (europa.eu)

Från och med klimatstatistiken för utsläppsåret 2013 används nya rapporterings- och metodriktlinjer enligt beslut inom FN:s klimatkonvention. Utsläppsberäkningarna (för alla år i statistiken) är baserade på IPCC:s metodriktlinjer för nationella växthusgasinventeringar från 2006.

UNFCCC:s rapporteringsriktlinjer (unfccc.int)

IPCC:s metodriktlinjer från 2006 (ipcc-nggip.iges.or.jp)

Statistik om växthusgasutsläpp summeras i en enhet som kallas koldioxidekvivalenter. Enheten samlar klimatpåverkan från utsläppen av växthusgaserna koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser till ett mått som redovisar total påverkan i motsvarande koldioxidutsläpp.

För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med 100-årsvärdet av en global uppvärmningspotential som kallas GWP (Global Warming Potential), se omräkningstabell. Denna faktor varierar för respektive gas och ger totalt bidrag till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.

Naturvårdsverket är ansvarig för publicering och internationell rapportering av Sveriges officiella statistik om växthusgaser. Underlag till statistiken är framtagna av SMED (Svenska MiljöEmissionsData) på uppdrag av Naturvårdsverket.

Svenska MiljöEmissionsData, SMED (smed.se)

Detaljerade uppgifter om slutliga utsläppen och upptagen finns i SCB:s statistikdatabas. Här återfinns tabeller om utsläppen, dokumentation samt en utförlig beskrivning av statistikens kvalitet i kvalitetsdeklarationen.

Utsläpp och upptag av växthusgaser – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)

Kvalitetsdeklaration slutliga utsläpp och upptag av växthusgaser (pdf)