Kväveoxider, utsläpp till luft från vägtransporter
Personbilar och tunga lastbilar bidrar mest till utsläppen av kväveoxider till luft från vägtransporter.
Kraftig minskning sedan 1990
Utsläppen av kväveoxider, NOx, från vägtransporter var drygt 31 tusen ton under 2024. Det motsvarar cirka 32 procent av de totala utsläppen av kväveoxider i Sverige och 81 procent av utsläppen i sektorn inrikes transporter. Vägtransporter omfattar tunga och lätta lastbilar, personbilar, A-traktorer, bussar samt motorcyklar och mopeder. Mellan 2023 och 2024 minskade utsläppen av NOx från vägtransporter med 7 procent.
Utsläppen från personbilar minskar
Personbilar stod för 57 procent av NOx‑utsläppen från vägtransporter 2024 och har minskat med 75 procent jämfört med 1990. Den nedåtgående trenden förklaras främst av att äldre bensin- och dieselfordon har skrotats och att nya fordon utrustas med mer effektiv reningsteknik samt att trafikarbetet för dessa fordonsgrupper har minskat. Utvecklingen hänger även samman med den växande andelen elbilar och hybridfordon, vars trafikarbete ökade med 28 procent mellan 2023 och 2024 och som stod för cirka 14 procent av det totala trafikarbetet under 2024.
Mellan 2023 och 2024 sjönk utsläppen från personbilar med ytterligare 3 procent, trots att det totala trafikarbetet ökade något under samma period. Trafikarbetet är dock fortfarande lägre än 2019, innan pandemirestriktionerna.
Utsläppen från bensinbilar minskade med omkring 1 procent under perioden 2023–2024, medan dieselbilarna noterade en nedgång på cirka 4 procent. Under åren 1990–2024 har det dessutom skett en tydlig förskjutning från bensinfordon till dieselfordon, vilket påverkat fördelningen av kväveoxidutsläpp mellan dessa transportslag. Under 2024 var utsläppen från dieselbilar över tre gånger så höga jämfört med bensinbilar, trots att deras trafikarbetet endast var 41 procent större.
Sedan 2015 gäller Euro 6 som grund för EU:s utsläppskrav för personbilar och lätta transportfordon. Euro‑klasserna är europeiska miljöstandarder som reglerar de högsta tillåtna nivåerna av olika luftföroreningar som släpps ut vid körning, exempelvis gränsvärden för kväveoxider. Dieselbilar i Euro 6‑klassen som godkänts enligt den tidigare testmetoden NEDC (New European Driving Cycle) visade sig i verklig körning ha utsläpp som i genomsnitt var omkring fem gånger högre än gränsvärdena. Detta berodde på att NEDC inte speglade verklig körning särskilt väl, utan byggde på en standardiserad laboratoriecykel med låga hastigheter och jämna accelerationer.
Nya testmetoder infördes från september 2017 för nya bilmodeller. Dessa metoder, RDE (Real Driving Emissions), motsvarar i större utsträckning verklig körning och gäller för alla nya bilar sedan januari 2019. Med Euro 7, som trädde i kraft 2025, kvarstår de formella gränsvärdena för kväveoxider, men de måste nu klaras under verklig körning, vid kallstart och under en längre del av fordonets livslängd. Syftet är att minska skillnaden mellan laboratorieresultat och verkliga utsläpp samt säkerställa att bilar förblir rena under hela sin livslängd.
Samtidigt kvarstår målkonflikten: dieselbilar har högre utsläpp av kväveoxider men lägre utsläpp av koldioxid, vilket gör dem mer klimatvänliga men sämre för luftkvaliteten.
Utsläppen från tunga lastbilar fortsätter att minska
De tunga lastbilarna stod 2024 för 18 procent av NOx-utsläppen från vägtransporter. Utsläppen från tunga lastbilar (lastbilar över 3,5 ton) har minskat med 91 procent sedan 1990 och med 16 procent mellan 2023 och 2024. Denna utveckling förklaras dels av nya lastbilar med bättre reningsteknik, dels av att trafikarbetet minskat något under det senaste året. Drygt 95 procent av de tunga lastbilarna drivs på diesel.
Införlivande av Euro VI år 2012 för alla nya tunga fordon (lastbilar och bussar) som säljs inom EU innebar en kraftig skärpning av NOx‑kraven jämfört med Euro V. Utsläppen av kväveoxider från tunga lastbilar har sjunkit med 80 procent sen de nya kraven på Euro VI infördes.
Med Euro 7, som träder i kraft 2026 för tunga fordon, behålls nuvarande gränsvärden för kväveoxider men kraven skärps genom att de måste uppfyllas under fler körförhållanden (inklusive kallstart och hög belastning) samt under en längre del av fordonets livslängd. Detta innebär i praktiken att utsläppen måste minska ytterligare jämfört med Euro VI, eftersom skillnaden mellan laboratorietester och verklig körning inte längre accepteras.
Utsläppen från bussar minskar
Bussar stod 2024 för 5 procent av utsläppen av kväveoxider från vägtransporter. Utsläppen från bussar har sjunkit med 90 procent sedan 1990 och mellan 2023 och 2024 minskade utsläppen med 7 procent, samtidigt som trafikarbetet steg något. El‑bussarnas trafikarbete ökade markant med 22 procent mellan 2023 och 2024, vilket bidrog till lägre utsläpp. En övergång till gasbussar samt att nya bussar med lägre utsläpp bidrar också till utsläppsminskningen.
År 2024 utfördes 70 procent av bussarnas trafikarbete av dieseldrivna fordon och 21 procent gasdrivna. Elbussar stod för 9 procent av trafikarbetet, vilket motsvarar en ökning med 2 procentenheter jämfört med föregående år.
Bussar omfattas av samma utsläppskrav som tunga lastbilar.
Utsläppen från lätta lastbilar minskar
Lätta lastbilar stod 2024 för 20 procent av utsläppen av kväveoxider från vägtransporter. Utsläppen från lätta lastbilar (upp till 3,5 ton) ökade fram till 2015 men har minskat sedan dess. Mellan 2023 och 2024 minskade utsläppen med 9 procent. Trafikarbetet för lätta lastbilar ökade fram till 2021 då trenden vände. Den främsta förklaringen till utsläppsminskningen är att nyare lätta lastbilar har lägre utsläpp av kväveoxider. Lätta lastbilar drivs nästan uteslutande av diesel. År 2024 stod dieselfordon för 96 procent av trafikarbetet medan bensinfordon stod för 4 procent.
Utsläppskraven för lätta lastbilar varierar beroende på fordonets vikt. De lättaste lätta lastbilarna har samma ursprungliga Euro 6-krav som personbilar, det vill säga 80 mg/km. För de mellantunga och tyngre lätta lastbilarna är kraven något mindre ambitiösa och ligger på 105–125 mg NOx/km. För bensindrivna lätta lastbilar är kravet 60–82 mg NOx/km.
Även för lätta diesellastbilar är skillnaden mellan utsläppskraven i Euro 6 och utsläpp i verklig körning stora. De lätta lastbilarna omfattas därför också av de förändrade testerna (RDE) och samma konformitetsfaktorer som gäller för personbilar. Därmed kommer kraven att vara mellan 114 och 179 mg NOx/km.
Euro 7 kommer att införas på samma sätt för lätta lastbilar som för personbilar. Kraven skärps genom att gränsvärdena måste klaras under verklig körning och under en längre del av fordonens livslängd. Standarden börjar gälla från juli 2025, först för nya typgodkännande och senare för alla nya fordon.
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Fakta om Euroklasserna
Euroklasserna benämns olika beroende på fordonskategori. För personbilar och lätta transportfordon har man traditionellt använt arabiska siffror (Euro 1–6), medan tunga fordon har benämnts med romerska siffror (Euro I–VI). Med införandet av Euro 7 från 2025 används enhetligt arabiska siffror för både lätta och tunga fordon, eftersom standarden omfattar samtliga fordonskategorier.
För personbilar och lätta transportfordon gäller Euro 7 från 2025 för nya typgodkända modeller, vilket innebär att en helt ny bilmodell som introduceras 2025 måste redan från start klara Euro 7 kraven. Men för en bilmodell som typgodkänts före 2025 måste nya fordon uppfylla Euro 7 kraven från och med 2026. Euro 7 kraven för tunga fordon träder i kraft 2028 för nya typgodkända modeller och 2029 för alla nya fordon.
Underlag till Sveriges rapportering av luftföroreningar till EU och FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP) 2026. Underlagen är framtagna av SMED.
Metodik: Se Informative Inventory Report.
Nästa uppdatering: December 2026.
Statistikens kvalitet
En utförlig beskrivning av statistiken finns i kvalitetsdeklarationen.
Kvalitetsdeklaration – Utsläpp av luftföroreningar (pdf)
Utsläpp av luftföroreningar – detaljerad statistik och dokumentation (scb.se)
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Detaljerade uppgifter om utsläppen hittar du i SCB:s Statistikdatabas:
Utsläpp av luftföroreningar (scb.se)
För information om statistikens indelning, se excelfilen:
ANSVARIG MYNDIGHET
- Naturvårdsverket
Mer information om utsläppsiffrorna
De metoder som används vid sammanställningen av utsläppssiffrorna finns beskrivna i Sveriges Informative Inventory Report. Där finns också en analys av utsläppstrenderna sedan 1990.
