Ökad åtgärdstakt i våtmarkssatsningen

2026-04-01 NYHET Den statliga våtmarkssatsningen ger resultat. Över 48 kvadratkilometer våtmark har restaurerats eller anlagts 2025. Det innebär en ökning på mer än 10 kvadratkilometer jämfört med 2024. Insatserna har minskat utsläppen med drygt 12 200 ton CO₂-ekvivalenter. Tre av fyra åtgärder har dessutom stärkt viktiga livsmiljöer och gynnat ett stort antal arter, däribland flera rödlistade.

De 48,5 kvadratkilometer våtmark som skapats 2025 genom statlig finansiering motsvarar en yta på 7 000 fotbollsplaner.

Åtgärder stärker den biologiska mångfalden

Majoriteten av åtgärderna har bidragit till att viktiga våtmarkslivsmiljötyper som unika öppna och skogsklädda våtmarksmiljöer har ökat. Det har gynnat många arter, varav knappt hälften är rödlistade. 

Arter som gynnats är bland annat: 

  • kalkärrsgrynssnäcka, större agatsnäcka och gulyxne som lever i rikkärr
  • brushane, rödspov och strandpipare som trivs på strandängar
  • klockgroda, lövgroda och lökgroda som finns i anlagda dammar och öppna vattensamlingar. 

Andra åtgärder har också bidragit med viktiga nyttor som främjande av rekreation, näringsretention och vattenbalansering. 

Klimatnytta i många år 

Genomförda våtmarksåtgärder har även bidragit positivt till klimatomställningen. Totalt beräknas all våtmarksrestaurering som utförts med statliga medel 2025 ha bidragit med årliga utsläppsminskningar på drygt 12 200 ton koldioxidekvivalenter vilket kan jämföras med drygt 10 100 ton 2024. 

– De minskade klimatutsläppen som åstadkommits genom de våtmarksåtgärder som genomfördes under 2025 motsvarar drygt 7 200 personers bilkörning under ett år, berättar Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket. Utsläppsminskningen fortsätter över flera år eftersom nedbrytningen av torven förhindras så länge torvlagret finns kvar. 

Sammantaget beräknas den återvätning som utförts sedan 2021 bidra med en utsläppsminskning motsvarande 35 000 ton koldioxidekvivalenter under 2025.

Fortsatt arbete med våtmarker

Regeringens satsning på våtmarker med ökade anslag har gett resultat. Anslagen har gjort det möjligt att skala upp restaureringsarbetet, samverkan har fördjupats mellan myndigheter som byggt upp erfarenhet och kompetens och ny kunskap har utvecklats.  

Markägares engagemang och insatser för våtmarker är avgörande för att nå nationella och internationella mål för miljö och klimat, till exempel målen i Naturrestaureringsförordningen.

– Våtmarksarbetet bygger till stor del på frivillighet och vi ser ett växande intresse bland markägare. För att fler ska kunna ta steget behövs mer rådgivning, uppsökande verksamhet och ett enklare regelverk. Vi behöver också ekonomisk ersättning som väger upp det produktionsbortfall som kan uppstå när marken inte kan användas som tidigare, säger Karin Glaumann Andersson.

Det behövs ett långsiktigt och fortsatt storskaligt arbete. Anslagen kommer att hållas på en fortsatt hög nivå fram till 2030 vilket kommer att ge fler våtmarker.

Läs mer

Kontakt

Karin Glaumann Andersson, våtmarksstrateg, skötselenheten, avdelningen för natur och vilt, 073-534 15 28, karin.glaumann@naturvardsverket.se