Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter
2026-04-01 NYHET Idag, den 1 april, har regeringen fattat beslut om en nationell förteckning och en ny förordning om invasiva främmande arter. Den nya förordningen träder i kraft den 15 maj.
Syftet med den nationella förteckningen är främst att kunna sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige, men som inte finns med på EU:s förteckning över invasiva främmande arter.
– EU:s förteckning utgår från den samlade riskbilden i hela unionen. Med en nationell förteckning kan vi nu hantera arter som utgör en tydlig risk i svenska land- och vattenmiljöer. Det gör att vi kan sätta in åtgärder tidigare för att förhindra att arterna får fäste och påverkar den biologiska mångfalden, berättar Henrik Lange, nationell samordnare för landlevande invasiva främmande arter, Naturvårdsverket.
Ny förordning träder i kraft 15 maj
Den nationella förteckningen är del av en ny, uppdaterad svensk förordning om invasiva främmande arter som träder i kraft den 15 maj 2026. För att stärka regelverket kring invasiva främmande arter inför införandet av den nationella förteckningen har Riksdagen nyligen fattat beslut om ändringar i miljöbalken och inregränslagen (1996:701).
En nationell förteckning innebär att ett antal nya arter kommer omfattas av reglerna i förordningen om invasiva främmande arter. För arterna på den nationella förteckningen gäller generellt att de inte avsiktligen får:
- föras in i landet,
- hållas, inte heller i sluten förvaring,
- födas upp, inte heller i sluten förvaring,
- transporteras, utom till en anläggning i samband med utrotning,
- släppas ut på marknaden,
- användas eller utbytas,
- tillåtas reproducera sig, växa eller odlas, inte heller i sluten förvaring, eller
- släppas ut i miljön.
För arterna på den nationella förteckningen finns vissa undantag.
Arterna på den nationella förteckningen
Av de 34 arterna på den nationella förteckningen är 9 arter landlevande och 25 arter vattenlevande.
– Urvalet till den nationella förteckningen bygger på riskbedömningar och analyser. Vi har utgått från Artdatabankens riskklassificering, gjort samhällsekonomiska analyser och samrått med experter och berörda aktörer för att identifiera de arter som innebär störst risk i Sverige, avslutar Henrik Lange på Naturvårdsverket.
Landlevande arter
- Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)
- Sandlupin (Lupinus nootkatensis)
- Vresros (Rosa rugosa)
- Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)
- Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)
- Strandkotula (Cotula coronopifolia)
- Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)
- Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)
- Höstgullris (Solidago gigantea)
Vattenlevande arter
- Brun dvärgmal (Ameiurus nebulosus)
- Silverruda (Carassius gibelio)
- Muksun (Coregonus muksun)
- Peledsik (Coregonus peled)
- Vattenpest (Elodea canadensis)
- Amerikansk hummer (Homarus americanus)
- Marmorkarp (Hypophthalmichthys nobilis)
- Prickig dvärgmal (Ictalurus punctatus)
- 10 stycken arter av Väderfiskar (Misgurnus spp.)
- Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus)
- Sjögull (Nymphoides peltata)
- Puckellax (Oncorhynchus gorbuscha)
- Knölskallelöja (Pimephales promelas)
- Storhuvad smörbult (Ponticola kessleri)
- Apelsinläpp (Rapana venosa)
- Kinesisk dammussla (Sinanodonta woodiana)
Mer information
Kontakt
Henrik Lange, samordnare invasiva främmande arter på artenheten, 010-698 15 60, henrik.lange@naturvardsverket.se
Maria Widemo, chef artenheten, 010-698 12 17, Maria.Widemo@Naturvardsverket.se