Avgifter och ersättning för nedskräpning

Så räknas producenternas avgifter och kommunens ersättning ut
Hur räknar Naturvårdsverket ut nedskräpningsavgiftens storlek och kommunernas kostnader för att städa upp avfall som skräpats ned? Här finns information om metoder, beräkningar och tabell över kommunernas fastställda kostnader.
Sidan vänder sig till
Kommuner samt producenter för vissa engångsprodukter inom förpackningar, ballonger, våtservetter samt vissa tobaksvaror och filter.
Bra att veta
Aktörer kan mellan den 12 december 2025 och 9 januari 2026 lämna synpunkter på Naturvårdsverkets reviderade förslag av kommunernas kostnader för att städa upp avfall som skräpats ned avseende 2024.
Mer information om hur du lämnar synpunkter finns under rubriken "Lämna synpunkter på Naturvårdsverkets beräkning av kostnaderna" nedan.
Revidering av fastställda kostnader
Naturvårdsverket beslutade om kommunernas fastställda kostnader 2024 i augusti 2025. Myndigheten publicerar nu ett reviderat förslag, detta till följd av att två kommuner har inkommit med information gällande att de har justerat kostnaden i deras nedskräpningsrapport.
Naturvårdsverkets reviderade förslag av kommuners fastställda kostnader 2024
Tabeller nedan visar Naturvårdsverkets reviderade förslag av kommunernas fastställda kostnader 2024 för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1-4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter.
Efter justeringarna utifrån de nyinkomna uppgifterna uppgår kommunernas totala inrapporterade kostnader för ”Uppstädning”, ”Administration och planering”, ”Informationsspridning” och ”Insamling och rapportering” för år 2024 till 520,3 miljoner kronor. Efter Naturvårdsverkets granskning och justeringar av ”Insamling och rapportering” till den övre gränsen på 40 000 kronor uppgår kostnaden till 519,9 miljoner kronor. Efter justering utifrån förväntade kostnader bedömer Naturvårdsverket kommunernas totala kostnader för nedskräpning till 427,8 miljoner kronor.
Efter justering utifrån den nationella skräpmätningens resultat 2023 är Naturvårdsverkets reviderade förslag att kommunernas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1-4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter fastställs till 251 219 686 kronor.
Tabellerna ”Reviderad tabell Rapporterade kostnader och beräkningar 2024” samt "Reviderad tabell Förenklad sammanställning beräkningar 2024" visar respektive kommuns föreslagna kostnad för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1-4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter.
Att storleken på respektive kommuns föreslagna kostnad skiljer sig mellan kommunerna beror på en rad olika faktorer, så som storleken på kommunernas inrapporterade kostnader, vilken kommungrupp kommunen tillhör, kommunens folkmängd, turism och andra bakgrundsfaktorer. Vidare har de föreslagna kostnaderna ökat 2024 jämfört med 2023, vilket beror på att kommunernas inrapporterade kostnader ökat, samt att Ramboll har, på uppdrag av Naturvårdsverket, utvecklat den beräkningsmodell som myndigheten använder för att bedöma kommunernas inrapporterade kostnader. Detta går att läsa mer om under rubriken ”Metod för bedömning av kommunernas nedskräpningskostnader”.
Reviderade föreslagna kostnader 2024
Tidigare fastställda kostnader 2024
Tidigare år
Synpunkter på det reviderade förslaget ska lämnas till Naturvårdsverket per e-post senast den 9 januari 2026.
Ange i ämnesraden ”NV-25-033616: Synpunkter på reviderat förslag om kommunernas fastställda kostnader avseende 2024”.
Svaren ska lämnas per e-post till:
Fastställande av kommuners kostnader
Naturvårdsverket ska årligen fastställa kommunernas kostnader på grundval av
- den andel av de kostnader som kommunerna har redovisat som utgörs av kostnader för de engångsprodukter som avses, beräknat utifrån dessa produktkategoriers andel av antalet föremål som totalt skräpats ned enligt den skräpmätning som utförs, och
- Naturvårdsverkets bedömning av om de kostnader som en kommun har redovisat är för höga med hänsyn till folkmängden, befolkningstätheten, turismen och andra faktorer som kan påverka kommunens kostnader för nedskräpning.
I Naturvårdsverkets bedömning av om kommunernas nedskräpningskostnader är för höga har en modell utvecklats. Modellen beskrivs längre ned under rubriken Metod för bedömning av kommunernas nedskräpningskostnader.
Kommuners kostnader fastställs i tre steg
1. Förväntad kostnad för nedskräpning
Först kvalitetsgranskas och vid behov justeras kommunernas inrapporterade kostnader. Genom ovan nämnd modell tas sedan en förväntad kostnad fram för respektive kommuns totala kostnad för nedskräpning, uttryckt i kronor per capita.
Kostnader för ”Uppstädning”, ”Administration och planering” och ”Informationsspridning” tas med i beräkningsmodellen och därmed ingår dessa poster i de framräknade förväntade kostnaderna. Kostnader för ”Insamling och rapportering” adderas i efterhand. Anledningen till detta är att dessa kostnader har uppkommit i och med förordningen och bör därför ersättas oberoende av kommunens övriga kostnader. Naturvårdsverket ska dock bedöma huruvida kostnaderna är för höga och har gjort bedömningen att en veckas arbete (40h, 1000kr/h) är en rimlig övre gräns för rapportering till Naturvårdsverket. Därför har kostnader över 40 000 kronor per kommun justerats ned (sju kommuner fick nedjusterade kostnader 2024).
2. Justering utifrån förväntad kostnad
De förväntade kostnaderna jämförs sedan med respektive kommuns inrapporterade kostnader.
Om en kommuns inrapporterade kostnad understiger kommunens förväntade kostnad görs ingen justering av kommunens inrapporterade kostnad. Anledningen till detta är att Naturvårdsverkets uppdrag, enligt förordningen, är att bedöma huruvida kommunernas kostnader är för höga, därav finns ingen möjlighet att justera upp kostnader som är lägre än det förväntade värdet. Inrapporterade kostnader som överstiger de förväntade kostnaderna tas därför bort, med stöd av förordningen och Naturvårdsverkets uppdrag.
Kommunens kostnader för ”Insamling och rapportering” (upp till 40 000 kr) adderas sedan till den justerade kostnaden för ”Uppstädning”, ”Administration och planering” och ”Informationsspridning”.
Resultatet blir Naturvårdsverkets bedömning av kommunernas totala kostnader för avfall som städas upp enligt förordningen.
3. Justering för skräpmätning
Vartannat år görs en nationell skräpmätning. Enligt senaste skräpmätningen utgjorde de engångsplastprodukter som omfattas av förordningen 58 procent av totala antalet nedskräpade föremål.
Detta resultat används för att bestämma hur stor andel av kommunernas kostnader för hantering av avfall som skräpats ned och som ska ersättas av producenter för dessa engångsprodukter.
En kommuns inrapporterade kostnader består av fyra delar.
- Städa upp avfall som skräpats ned på de platser som kommunen har renhållningsansvar för enligt lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning.
- Administrera och planera den verksamhet som avses i 1.
- Samla in och rapportera uppgifter som ska lämnas enligt denna förordning eller föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen.
- Sprida information för att minska negativ påverkan på miljön från nedskräpning av engångsplastprodukter.
Observera att kostnadsposten ”Transport och behandling” enligt en ändring i förordningen (2021:1002) är borttagen tills vidare.
Kostnader för ”Uppstädning” (punkt 1) samt ”Administration och planering” (punkt 2), justeras ned baserat på resultatet från skräpmätningen. För punkt 3 och 4 görs ingen nedjustering.
Justeringen för att ta fram kostnaderna för engångsplastprodukter görs genom att multiplicera resultatet från del 2 med resultatet från den senaste skräpmätning, i det här fallet 58 procent.
Resultatet utgör Naturvårdsverkets förslag på kommunernas fastställda kostnader för hantering av avfall som skräpats ned som utgörs av de engångsprodukter som avses i 8 § 1–4 och 6 samt 8 a § i förordningen (2021:1002) om nedskräpningsavgifter.
Metod för bedömning av kommunernas nedskräpningskostnader
En modell har tagits fram som stöd i bedömningen av om kommunernas nedskräpningskostnader är för höga. Modellen syftar till att göra en rättvis och jämförbar bedömning av kommunernas kostnader. Modellen hjälper till att förstå och jämföra kostnader för nedskräpning mellan olika kommuner, baserat på respektive kommuns specifika förutsättningar.
Modellen baseras på de kostnader som kommunerna rapporterar till Naturvårdsverket, där kostnaderna har räknats om till kostnad per capita för att möjliggöra jämförelser.
Genom en statistisk modell (multipel linjär regression) beräknas ett prediktionsvärde (förväntat kostnadsvärde) per person (capita) för varje kommun utifrån samtliga kommuners inrapporterade kostnader. Prediktionen baseras på ett antal bakgrundsfaktorer som syftar till att fånga strukturella egenskaper som kan förklara avvikande kostnader mellan kommuner. Prediktionsvärdet ger en rimlig uppskattning av vad en kommuns kostnader kan förväntas vara, givet dess förutsättningar.
Värdet jämförs sedan med kommunens inrapporterade nedskräpningskostnader. På så sätt ger modellen en tydlig referenspunkt för att bedöma om en kommuns rapporterade kostnader är för höga med hänsyn till olika faktorer som kan påverka kommunens nedskräpningskostnader.
Modellen använder totalt åtta bakgrundsfaktorer. Dessa är uppdelade i kategorierna demografiska, geografiska samt skräprelaterade faktorer:
Demografiska
- Befolkningsstorlek
- Befolkningstäthet
- Antal människor som arbetar i kommunen men bor utanför den
- Antal fritidshus
Geografiska
- Kommunens yta
- Kommungrupp enligt SKR:s indelning (indelning utifrån vissa kriterier som till exempel tätortsstorlek och pendlingsmönster)
Skräprelaterade
- HSR kommunindex (HSR kommunindex är ett verktyg framtaget av Håll Sverige Rent (HSR) som mäter hur väl Sveriges kommuner arbetar med att förebygga nedskräpning)
- Invånarnas upplevelser av nedskräpning (medborgarundersökning)
Fördjupad beskrivning av modellen
Ramboll har tagit fram Naturvårdsverkets beräkningsmodell. Under våren 2025 har Ramboll utvecklat modellen i syfte att bland annat öka träffsäkerheten, automatisera modellen samt göra den mer robust. Se Rambolls metodrapport för en fördjupad beskrivning av beräkningsmodellen:
Produktavgiftens storlek
Naturvårdsverket fastställer produktavgiftens storlek per produktkategori i föreskrifter.
Vid framtagandet av produktavgiftens storlek ska Naturvårdsverket utgå från de senast tillgängliga uppgifterna om kommunernas fastställda kostnader, antalet produkter som släppts ut eller tillhandahållits på den svenska marknaden och resultatet från den nationella skräpmätningen.
Produktavgiftens storlek ska ses över vid behov, dock minst vart tredje år. Läs mer om de nu gällande föreskrifterna som fastställer produktavgiftens storlek:
Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2025:2) om produktavgiftens storlek
Fem steg för att räkna ut produktavgiften
1. Kommuner inrapporterar städkostnader
Kommuner ska till Naturvårdsverket årligen rapportera kostnader, kopplat till hantering av avfall som skräpats ned. Dessa kostnader är grunden i beräkningen av produktavgiften. Rapporteringen sker senast den 31 mars varje år.
2. Nationella skräpmätningar
Vartannat år, med start 2023, utförs nationella skräpmätningar. Resultaten från skräpmätningarna visar vilken andel av olika skräp som hittats och beskriver hur stor del av kommunernas totala städkostnader som varje kategori ska bekosta.
3. Fastställande av kommunernas kostnader
Kommunernas inrapporterade kostnader ska sedan fastställas av Naturvårdsverket. Efter granskning och bedömning publicerar Naturvårdsverket förslag på fastställande på denna webbsida. Innan kommunernas kostnader fastställs av Naturvårdsverket ges berörda producenter och kommuner möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.
4. Producenter inrapporterar uppgifter
Producenter ska till Naturvårdsverket årligen rapportera uppgifter om antal produkter som tillhandahållits respektive släppts ut på den svenska marknaden. De producenter som berörs är de som tillhandahåller eller släpper ut produkter på marknaden som omfattas. Rapporteringen görs senast den 31 mars årligen.
5. Beräkning av produktavgiftens storlek
Beräkning av produktavgiftens storlek:
- Kommunernas fastställda städkostnader (3) multipliceras med andelen skräp i varje mätkategori (2).
- Mätkategorierna harmoniseras med produktkategorierna.
- Varje produktkategori får tilldelat en kostnad i enlighet med de två punkterna ovan.
- Produktavgifterna beräknas genom att för respektive kategori dividera kostnad med antal produkter som tillhandahålls eller släpps ut på svenska marknaden (4).
Hitta vidare
Nationell skräpmätning
Naturvårdsverket genomför en nationell skräpmätning vartannat år. Resultatet från senaste mätningen visar att engångsprodukter, och främst plast, dominerar skräpet som slängs. Det vanligaste skräpet är cigarettfimpar.